Kanske har du sett att Olof Neergaard på e-Universitetet även håller i egna samtal. Tystnadslöfte gäller men ungefär så här har det låtit vid de senaste samtalen i redigerade versioner.
Samtalen genomfördes digitalt via nätet och bygger på samtalsmodellen GROW. De senaste samtalen kommer först.
Samtal 1: Gå ner i vikt.
Samtal 2: Kommunicera mer effektivt.
Samtal 3: Komma tillbaka
Samtal 4: Bli frisk i solen.
Samtal 5: Stress.
Samtal 6: Skönt att tömma hårddisken.
Samtal 7: Tacksam, inte deprimerad!
Roller:
Olof
Klient
SAMTAL 7: Tacksam, inte deprimerad!
Välkommen X! Vad vill du samtala om?
Jo, jag har alltid känt mig stark. Det har varit som om problem och utmaningar inte har kunnat rubba mig. De har liksom bara runnit bort som vatten på en gås…
Grattis!
Men under en period för några år sedan var jag extremt trött. Kände mig inte direkt ledsen men jag saknade kraft och hade förvånansvärt svårt att alls få något gjort. Dessutom var jag orolig över allt möjligt…
Efter ett tag sökte jag hjälp i vården och blev faktiskt sjukskriven. Men diagnosen lät inte klok: utmattningsdepression! Det stör mig fortfarande!
Jag tror inte att man nödvändigtvis skriver så idag.
Nej jag har hört att man kan bli sjukskriven för att vara utmattad utan att någon depression är inblandad. Det var just så jag kände mig.
OK. Men då frågar jag igen, vad vill du prata om nu idag?
Jo, jag är fortfarande sur på läkaren som skrev ”utmattningsdepression” på intyget. Det stämde inte alls på mig. Nu vill jag diskutera och höra vad du tycker.
Jag förstår att du reagerade. Men innan vi går vidare, vilket mål vill du sätta just för dagens samtal?
Vet inte om jag har något direkt mål. Jag vill nog bara stämma av om jag möjligen var deprimerad eller bara väldigt trött på grund av all press jag levde under då…
Jo, jag vill helt enkelt bolla det med dig.
Att prata om det som stör är ett utmärkt mål. Du behöver inte bestämma att du vill uppnå något precist.
Så bra!
Börja med att berätta om pressen du nämnde.
Det var väldigt tufft på jobbet. Jag jobbar förresten med ekonomi på en förvaltning i en större kommun. Vi hade inget vidare samarbete i den arbetsgrupp som jag tillhörde men min chef ville liksom inte veta av problemen utan körde sitt eget race…
En av idéerna han fick igenom var att vi skulle sitta i ett öppet kontorslandskap i stället för att, som tidigare, vi alla hade varsitt rum. Det skulle få oss att kommunicera mer med varandra men det enda jag kände var stress. När jag satt i ett samtal kändes det som om jag störde andra i närheten och när deras telefoner ringde kom jag av mig…
Det var hemskt!
Nej, det låter inte helt lyckat.
Att ibland vara stressad på jobbet är nog en del i att vara människa. Men detta blev absurt. Jag försökte köra på som vanligt men tillskillnad från tidigare i mitt eget rumt kunde jag aldrig återhämta mig nu. Aldrig gå i viloläge. Jag hade liksom tappat kontrollen över mitt liv…
Eller rättare sagt, man hade tagit ifrån mig kontrollen över mitt liv och nu när jag tänker tillbaka blir jag arg. Fruktansvärt arg…
Det värsta var nog ändå att jag tog med mig stressen hem. Inte ens när jag la mig på sängen efter en tuff dag kunde jag koppla av utan tänkte bara på jobbet och allt jag inte fått gjort. Tror tusan att jag gick in i väggen!
Vad hände?
Jag fick svårt att få något vettigt gjort. Småsaker blev väldigt svåra att fixa och att ens komma i gång med. Till sist kunde jag inte arbeta längre utan blev sjukskriven…
Diagnosen var utmattningsdepression. Men inte kände jag mig deprimerad. Inte så som jag tänkt på begreppet. Däremot var jag fruktansvärt trött och det hjälpte inte att vila och sova. Det gjorde mig i och för sig ledsen men knappast deprimerad, tror jag.
Jag glömde till och med att äta mitt på dagen och tog ständigt på mig nya arbetsuppgifter utan att göra klart föregående. Jag var ofta förkyld och började få huvudvärk direkt från helvetet! Om du förstår?
Jo, absolut. Hur mår du nu?
Inte så dumt faktiskt. Jo, jag är arg på att det blev som det blev men jag känner ingen bitterhet. Det som räddade mig, förutom en förstående familj, var nog mitt dansintresse. Det är underbart att röra sig till musik. Det rensar och renar…
Dessutom började jag med andningsövningar igen. Att andas djup ned i magen med sänkta axlar fick jag lära mig redan som ung. Då när det var som värst på jobbet blev det många små, korta andetag högt uppe i bröstet och ryggen var spänd som en… ja jag vet inte…
Nu minns jag en gång när det var extra tufft. Jag hade just kommit hem från jobbet och skulle dricka lite te. Plötsligt kom en sorts panik över mig och jag liksom frös till is och tappade koppen rakt ner på bordet. Det var precis då jag började tänka på hur jag andas och genom att tvinga mig att ta djupa andetag kom jag ur det värsta. Med det tog en stund…
Senare har lärt mig att en panikattack är kroppens sätt att säga ifrån. Jag hade kört på för fullt trots att det var för tufft. Nu orkade jag inte längre. Tydligen förstod min kropp det innan mitt medvetande gjorde det.
Vilken tur! Hur gick det med jobbet?
Jag var sjukskriven ett par månader. Sedan sa jag upp mig!
Oj!
Jo men jag hade nog inget val. Dessutom visste jag att det fanns en annan tjänst ledig som jag kunde söka. Den innebar lite mindre ansvar och lägre lön men vi bestämde, min familj och jag, att hälsan var viktigast…
Det är jag så tacksam för nu.
Så bra! Då blir sista frågan, vad tar du med dig från idag?
Jag tar med mig just det här med tacksamhet. Att min familj förstod min situation och att jag var tvungen att sluta på avdelningen var underbart. Det var också absolut nödvändigt för att jag skulle överleva…
Dessutom inser jag nu att jag har så mycket att vara tacksam och glad över. Att få leva i vår del av värden och ha det bra är faktiskt underbart…
Fint att få prata om det också!
Vilken fin reflektion. Tack för den!
SAMTAL 6: Skönt att tömma hårddisken
Välkommen X! Vad vill du samtala om?
Hade en så märklig upplevelse på jobbet i morse. Jag jobbar med grafisk formgivning men har dragit ner takten de senaste åren. Man är inte lika jobbsugen längre och familjen är viktigare.
Det kan jag förstå. Vad hände i morse?
Jo jag hade lovat en kund att hjälpa henne privat med en grej. Hon ska ha en stor fest och behövde sånghäften och vet att jag har en ny, fin Xerox-skrivare på jobbet. Den fungerar som en tryckpress, kan man säga, och kan göra hela tidningar och häften i mindre upplagor.
Nu skulle jag layouta och skriva ut 40 sånghäften till henne. Tänkte att det var en lätt match…
Men?
Det gick inte alls. Jag kunde inte välja de kommandon som krävdes eftersom min dator tydligen är så gammal att den inte kan hantera skrivarens nya operativsystem.
Oj! Dags att ringa it-supporten, eller?
Jo, det gjorde jag också. Fick höra att för att komma vidare måste jag göra mer plats på hårddisken för att därefter uppdatera programmen i min dator. Så då gjorde jag det.
Det var jätteskönt!
Bra! Innan du berättar mer, vart vill du komma med dagens samtal?
Jag vill berätta om vad som hände i mig när jag tog bort gamla jobb från hårddisken. Och fråga om det normalt att känna så?
Då vill jag gärna höra vad du kände!
Jo, när jag kastade gammalt från datorns hårddisk och servern som den är kopplad till så märkte jag att mitt ansikte blev liksom mjukare. Jag började slappna av. Och jag som inte visste att jag var spänd!
Är det normalt?
Om det får dig att må bättre så är det säkert helt normalt. Men varför hade du sparat på de där gamla filerna?
Det var bra att ha-grejer, kan man säga. Jobb till gamla kunder som jag tänkte att de kan vara bra att kunna komma åt i framtiden. Men när jag nu var tvungen att göra mer plats såg jag att det fanns stora mappar som inte var öppnade på tio år.
Tänk att jag samlat på mig allt detta. Helt sjukt!
Hur gick det med sånghäftena nu när du gjort plats på hårddisken?
Ja helt plötsligt så kunde jag installera en uppdatering av drivrutinerna till skrivaren. Sen dök det upp en delvis helt ny meny och med den kunde jag få ordning på utskriften.
Det som inte funkade tidigare var dubbelsidig utskrift och att välja att skrivaren själv ska häfta ihop sidorna. Det funkar nu!
Grattis! vad kommer nu din kund säga?
Hon blir jätteglad. På hennes kontor har de inte alls sådana möjligheter att skriva ut till exempel häften. Hon är också van vid att jag liksom brukar kunna trolla med knäna och fixa det som behövs. Men det var nära att det inte gick nu…
Men det märkligaste är väl att det var så skönt att tömma hårddisken och servern och kasta gamla jobb. Jag jobbar ju mycket mindre nu än förr så vad ska jag ha allt till?!
Vilken fin känsla. Vad är planen för jobbet framöver?
Jo jag vill gärna ha kvar den här kunden och jobba med den ett par dagar i veckan. Resten av tiden vill jag hålla på med ett privat projekt som jag och min dotter driver. Vi håller nämligen på med ridsport!
Det låter fint. Vad tar du med dig från dagens samtal?
Jag tar med mig att det faktiskt var bra att tekniken strulade på jobbet. Hade den inte gjort det hade jag nog aldrig börjat tömma och kasta gamla bortglömda jobb. Och då hade jag inte fått uppleva hur hela jag plötsligt började slappna av och sänka axlarna. Helt underbart!
Så fint att höra! Välkommen att berätta mer längre fram, om du vill.
SAMTAL 5: Stress
Välkommen X! Vad vill du samtala om?
Tack! Jag är så otroligt stressad. Springer liksom på allt men får ingenting gjort. Det vill jag prata om.
Det låter jobbigt. Berätta om när du kände så senast.
Idag. På jobbet och hemma och på väg till jobbet på bussen. Jag tog fram mobilen och tänkte att jag skulle läsa nyheterna. Så kom det en uppdatering om nåt och så tappade jag koncentrationen.
Långt senare kom jag på att jag läste bara början på den intressanta artikeln. Jag skulle kolla nåt som en väninna lagt ut och sedan gick tiden.
Väninnan var kanske viktigare?
Jo på sätt och vis. Men jag vill verkligen följa med vad som händer. Vi hörs ju av ett par gånger i veckan ändå.
Jag förstår. Vart vill du komma med dagens samtal?
Jag vill berätta om hur jag känner. Kanske få tips om hur jag kan få gjort det jag verkligen vill.
Jag brukar undvika att ge tips. Men berätta hur du skulle vilja ha det. Till exempel med mobilen
Det bästa vore ju om jag verkligen läste det jag vill läsa och sedan kollade notiserna. Det går ju att logga in på Insta eller FB efteråt och kolla vad jag inte blivit uppdaterad på. Men det är svårt.
Jag kollar mobilen på jobbet också och tillsammans med familjen. Alltså samtidigt som jag gör helt andra saker… Är det normalt?
Du är nog inte ensam om detta. Men varför är det ett problem?
Jag upplever att saker och ting inte blir gjort. Det är inte bara det här med att läsa artiklar utan även att skriva mejl eller göra listor… Allt blir avbrutet! Det ger mig stor inre stress även om jag nog inte berättat om det för någon annan tidigare.
Nu är det snart helg. Nämn något du verkligen vill göra då.
Jo det är min tur att ha barnen. Jag skulle vilja ta med dem ut i naturen. Gå och småprata och titta på.. ja till på träd och sånt.
Det låter kanske dumt men vi bor ju i stan så de, mina barn, är inte så vana vid att verkligen titta på träd och växter. Inte tillsammans med mig i alla fall.
Det låter trevligt. När och vart ska ni åka?
Det blir på lördag eller söndag förmiddag. Barnens farmor och farfar bor lite utanför stan och jag vet ett ställe på vägen till dem där man kan gå på skogsstigar nästan utan att möta någon annan.
Så roligt! Hur ser det ut på de där skogsstigarna?
Som jag minns det är det spår med skyltar som visar hur långa vissa promenader är. Eller slingor, heter det kanske. En av dem passerar över en bäck och det kul att titta ner i vattnet och se hur fort det rusar förbi.
Eller står vattnet stilla så här års? Ja, vi får se.
Vilken bra plan. Vad tar du nu med dig från samtalet idag?
Jag stressar upp mig själv. Bland annat genom att låta notiserna i mobilen störa mig i det jag egentligen vill få gjort. Men nu ska vi ut och gå i skogen och då ska jag stänga av alla notifieringar och meddelanden. Inte sms förstås!
Så skönt att få prata om det!
Det blir säkert jättebra. Du får gärna berätta mer om förmiddagen i naturen en annan gång.
SAMTAL 4: Bli frisk i solen
Välkommen X! Vad vill du samtala om?
Tack! Jag vill prata om mina hudproblem. De har fått mig att tillfälligt flytta från Sverige till Portugal.
Oh, så tråkigt. Berätta mer!
Jo, fast jag trivs rätt bra här. Eftersom jag behöver mycket solljus måste jag gå i ljusterapi hemma i Sverige. Då är det skönare att kunna vara ute i solen på riktigt här nere. Dessutom är det salta havet bra för mig. Största nackdelen är att det är dyrt att leva så här…
Jag förstår. Vad vill du ta med dig från dagens samtal?
Jag vill diskutera processen för att bli frisk, eller leva bättre med min sjukdom, och kanske också hitta ett nytt sätt att arbeta på. Det är mycket som ska funka. Jag vill skynda på processen.
Berätta, vad är det som måste funka?
Jag och min man har diskuterat att kanske bli kvar här i Portugal även över vintern. Men i så fall måste vi hitta ett billigt men bra boende. Och ordna ett nytt jobb till mig när jag inte är sjukskriven längre.
OK om vi hörs igen om ungefär en månad, vad ska ha hänt då?
Då ska vi, jag och min man, ha ordnat med boende. Jag ska ha hittat ett jobb som jag kan sköta på distans och min man ska ha fått godkänt att fortsätta arbeta hemifrån ett par månader till…
Kanske kan jag också hitta en bra hudklinik som jag kan få hjälp hos. Men jag vet inte vad Försäkringskassan säger…
Bra att barnen är stora och klarar sig själva. Annars skulle det inte gå att ge sig ut så här som vi har gjort.
Du har mycket att tänka på, hör jag. Berätta nu vad du tar med dig från dagens samtal.
Att det inte går att bara ge upp. Man måste kämpa och fortsätta kämpa för att komma någonstans. I mitt fall för att det ska bli lättare att leva med min sjukdom och kanske starta ett nytt liv utomlands. Gärna i Portugal för här trivs vi.
Stort tack för samtalet! Jag önskar dig allt det bästa.
SAMTAL 3: Komma tillbaka
Välkommen X! Vad vill du samtala om?
Jag vill prata om min utmattning. Eller kanske rättare sagt varför jag är trött hela tiden. Orkar ingenting längre och jag som har älskat att jobba och göra plats för patienter som söker akut. Det går inte längre.
Patienter, du arbetar alltså inom sjukvården?
Jag är tandsköterska. Jobbar tillsammans med en tandläkare som också blir riktigt trött ibland. Skillnaden är att när hon går hem och vila ut över helgen kommer hon tillbaka pigg och utvilad. Så funkar inte jag!
Så tungt för dig. Vart vill du komma med dagens samtal?
Jag vet inte riktigt. Jag är sjukskriven nu men jag är faktiskt tveksam till hur jag någonsin ska kunna börja jobba igen. Det är egentligen dags om knappt en månad och det fasar jag för. Jag som älskar mitt arbete…
Det är nog det jag borde prata om*. Mitt arbete.
Vad är det som är så bra med att vara tandsköterska?
Det är många som undrar… Jag vet, de flesta hatar att gå till tandläkaren men jag ser ju vilken nytta vi gör. Vi gör så att patienterna blir kvitt outhärdliga smärtor och ger dem när de kan äta vad de vill igen. Även hårda och kanske sega saker. Det krävs bara ett eller ett par besök hos oss…
Du anar inte hur många det är som dras med ilningar eller gamla lagningar som börjar falla sönder. Det gör hemskt ont. Tur att vi kan trolla!
Berätta om när du trollade senast!
Det är ungefär 14 dagar sedan. Det var en man i övre medelåldern som inte haft hål på många år men så hade en äldre lagning med amalgam börjat spricka. Nu gjorde tanden så ont att han inte kunde tugga ordentligt. Vi tog bort den gamla plomben och satte på en modern plasthätta…
Det är ju inte vanlig plast utan en kombination av olika konstgjorda material. Vi kallar det för komposit.
Hm… Det lyser faktiskt om dig när du berättar. Vad hände sedan?
När patienten kom tillbaka för kontroll och tandslipning en vecka senare var han så glad så glad. Han ville krama oss men det fick bli en snabb handskakning. Sen skulle han äta fläskkotlett med skysås på kvällen.
Så fint att höra! Det verkar vara ett bra jobb du har.
Jo, nu när jag berättar om det för dig blir jag nog sugen på att komma i gång igen. Jag trivs egentligen väldigt bra på kliniken. Men hur ska jag orka?
Vad krävs för att du ska orka?
Vet inte. Allt är ju bra, det är bara mig det är fel på… Fast jag skulle kanske kunna jobba lite färre timmar ett tag. Se hur det känns…
Det borde väl vara bättre för alla än att jag går sjukskriven?!
Det har du säkert rätt i. Nu ska du få sammanfatta vårt samtal.
Jag har berättat om att jag älskar mitt jobb som tandsköterska och alla fina patientmöten men att orken tryter. Jag blir så trött…
Samtidigt märker jag att jag ju längtar tillbaka till jobbet. Ska nog kolla om det kanske går att göra en mjukstart på halvtid ett tag.
Det får du gärna berätta om nästa gång och du ska veta att jag tror på dig. Du kommer tillbaka!
[*Att få prata om sitt ämne är ett utmärkt mål i sig. Då hamnar klienten lättare i reflektion och kan hitta en tänkbar lösning på sin utmaning.]
SAMTAL 2: Kommunicera mer effektivt
Välkommen X! Vad vill du prata om?
Jo jag funderar på att läsa till samtalsterapeut. Men i så fall inte i första hand för att bli terapeut utan för att bli bättre på att hantera med mina kolleger. De som berörs av besluten inom XX [klientens arbetsplats].
Berörs, hur då?
Ja jag arbetar med personalfrågor och får veta en del om vad som är på gång på XX… Lite för mycket ibland.
Berätta, hur vill du hantera dina kolleger?
Jag vill hjälpa dem att se möjligheter och inte bara problem när det blir förändringar. Det ingår i mitt uppdrag men många blir oroliga. Tror att det blir förflyttningar eller rent av uppsägningar.
Ibland blir det kanske det men oftast är det bara så att vissa får nya arbetsuppgifter men jobbar kvar här på XX. Detta kommuniceras inte under medarbetarsamtalen… Eller, det som kommuniceras blir fel…
Hur tycker du att ni borde kommunicera?
Kanske att förändringar kan ge möjlighet till kompetensutveckling med betald utbildning…
Det är förresten så jag ser på den här utbildningen. Jag ska utvecklas till en starkare och smartare medarbetare och arbetsgivaren ska betala kursavgiften. Tror jag kan få hela eller åtminstone halva kursavgiften från arbetsgivaren.
Det låter bra! Vad vill du då få med dig från dagens samtal?
Att jag hittar ett sätt att nå medarbetarna när jag har medarbetarsamtal med dem. Det är inte alltid som det jag, eller min chef, vill att vi ska kommunicera verkligen går igenom. En del säger inte så mycket heller så jag vill komma på hur jag får folk att prata.
Bra, då övar vi på ett sånt samtal nu.
Hur menar du?!
Jo nu är jag en av dina medarbetare. Du ska förklara vad den nya organisationen det ryktats om betyder för mig.
Aha! Då skulle jag nog börja med att fråga dig, min kollega, om vad du skulle säga om… Ja till exempel, om att ha mer kundkontakt. Mer kundkontakt kombinerat med utbildning och ja, varför inte resa till en fackmässa som annars bara cheferna brukar åka på…
Utmana och locka på samma gång. Det tror jag på!
Då vill jag veta hur detta kan fungera för mig som har småbarn?
Jo, du skulle nog kunna få större möjligheter att styra över din tid själv. Alltså, lägga upp arbetet mer så som det passar dig och dina kundkontakter…
Jo, det blir faktiskt lättare att se hur jag kunde lägga upp samtalen smartare när vi övar så här… Detta skulle man kunna använda för att arrangera en workshop. Bjuda in både chefer och medarbetare.
Bra! Annars kör vi inte med rollspel men så här mitt i samtalet fungerar det.
Varför inte rollspel annars?
Vi vill ha äkta känslor så att det går att nå resultat. Därför får samtalsämnet inte vara påhittat.
Det var det också! Det är just så som jag sa nu som jag vill göra i mina medarbetarsamtal hädanefter…
Det var förresten överraskande intressant att öva på ett sådant samtal tillsammans med en person jag inte känner sedan tidigare. Intressant och faktiskt givande också!
Fint att höra. Berätta nu vad du tar med dig från samtalet.
Jo jag har kanske hittat ett sätt för mig att bli bättre på mitt arbete genom att samtala effektivt med mina kolleger. Bemöta dem respektfullt och samtidigt visa på möjligheter…
Det här skulle man kanske kunna formulera i text också!? Redan i inbjudan till ett samtal skulle vi kunna punkta ett par viktiga saker att tänka på så att det låter mer som en möjlighet än någonting hotfullt.
Absolut! Om du vill ha mer inspiration är det snart kursstart.
SAMTAL 1: Gå ner i vikt
Välkommen X! Vad vill du prata om?
Jag vill gå ner tio kilo. Helst innan jul.
Varför då?
Jag gick upp jättemycket på semestern och trivs inte alls längre med min kropp. Det blev för mycket alkohol och god mat. Nu känner jag mig ful och klumpig och kläderna sitter jättedåligt.
Vem säger att du är ful och klumpig?
Ingen, tror jag… [Tystnad.] Ingen mer än jag själv men det räcker! Det är väldigt frustrerande att jag inte kan hålla igen fast att jag vet att jag mår mycket bättre då. Jag är inte ute efter att bli supermodell men vill i alla fall trivas med mig själv.
OK, jag tror jag förstår. Vilket mål vill du då sätta för dagens samtal?
Hitta vägen dit. Alltså vägen till att börja gå ner i vikt. Hur jag ska göra och tänka så att jag kommer igång snabbt.
Vad krävs för att du ska gå ner i vikt?
Att jag slutar frossa! Det blir alldeles för mycket godsaker alldeles för ofta. Inte bara till helgen utan ibland mitt i veckan…
Vad betyder ”frossa” för dig?
Ja, det är väl när jag äter eller dricker mer än vad jag egentligen borde… eller mer än vad jag faktiskt vill sätta i mig.
När frossade du senast?
I helgen och i måndags kväll.
Berätta!
Det blev chips med dippa och lite vin i fredags. Framför tv:n. Entrecote med pommes och alla tillbehör i lördags tillsammans med ett annat par. Rött vin till det. Mycket vin. Sedan hamburgare ute i söndags. Hämtmat i måndagskväll, pizza, och då drack vi lite vin igen. Alltså min man och jag.
Hur känns det att tänka på det nu?
Förskräckligt? Jag mår nästan illa. Det smakade gott då men nu vill jag aldrig äta sånt skräp igen!
Hur skulle du vilja att helgen varit?
Hm… Absolut inget vin i fredags och måndags. Och bara ett glas i lördags. Man måste kunna unna sig något ibland. Bort med hamburgarna och chipsen men dippa är gott även till grönsaker. Till morötter och paprika! Kanske havregrynsgröt till frukost istället för mackor.
Så bra! När kan du börja med den här dieten?
Nu ikväll, tror jag…
Hur kommer det kännas [med den nya dieten]?
Jag kommer känna mig lätt. Eller åtminstone glad att jag försöker äta sundare och gå ner i vikt… Jag blir faktiskt lite gladare nu också när jag tänker på det och vi pratar om det. Det känns så enkelt och självklart! Just nu i alla fall!
Härligt! Hur vet jag att du kommit gång?
Vi kan väl höras nästa vecka.
Javisst! Berätta nu vad du tar med dig från dagens samtal.
Jo nu ska jag verkligen försöka gå ner i vikt. Det ska jag göra genom att äta bättre, eller nyttigare, och minska rejält på vinkonsumtionen.
Fint. Jag önskar dig varmt lycka till så länge!
Läs mer om Prata med en man. Eller ring Olof på 0706-36 18 94.









