fbpx

Psykologen: Spana efter känslor

Känslor är en grundläggande del av varje människas liv. De kan få oss att sprudla av lycka och binder oss samman, men kan också orsaka grav smärta och slita sönder oss. Ibland blir vi kidnappade av starka känsloupplevelser. Man får tunnelseende och det känns som om det är känslorna snarare än en själv som styr. I andra fall kan insidan upplevas som alldeles tyst och stum och man önskar inget hellre än att känna något. Man behöver ett verktyg. 

Av: Mimmi Lidbeck, legitimerad psykolog

Att hantera känslor är en färdighet som vilken som helst, och något man genom träning kan lära sig bemästra, precis som att köra bil eller tala ett nytt språk. I den här artikeln introduceras känslospaning – en teknik som har sitt ursprung i terapiformen DBT (dialektisk beteendeterapi) och som kan hjälpa dig att bättre förstå och handskas med ditt känsloliv.

I en hektisk vardag med deadlines på jobbet och hushållsuppgifter som ska skötas är det inte alltid vi tar oss tid att stanna upp och lyssna inåt. Hur kändes det egentligen i magen när vännen eller kollegan sade sådär? Vad säger känslan om dina underliggande behov? Och hur påverkar det dig att den ligger där och skaver?

Grundprincipen vid känslospaning är att göra just det där vi sällan prioriterar – att medvetet stanna upp och känna efter. Det behöver inte handla om mer än ett par minuter åt gången och är väl värt ansträngningen. Här finns ofta mycket att lära.

Känslospaning går att praktisera på olika vis. Man kan göra övningen ”i huvudet”, mer informellt, eller använda papper och penna för att sortera bland sinnesintrycken på ett mer strukturerat sätt. Tekniken används ofta i terapier tillsammans med en behandlare, men kan också praktiseras på egen hand i situationer då känslor uppstår.

När du prövar första gången kan det vara en god idé att besvara frågorna systematiskt, steg för steg:

  1. Identifiera och namnge känslan.
  2. Trigger: Vad utlöste känslan? 
  3. Hur upplevde du känslan i kroppen? 
  4. Hur uttryckte du känslan i beteenden? 
  5. Hur påverkades känslan av din tolkning av händelsen?
  6. Vad finns det för eftereffekter av känslan?

Att stanna upp i stunden och göra sig medveten om vad som pågår inuti är ett första steg i processen att lära känna sig själv på ett emotionellt plan. Redan efter den första känslospaningen kommer du ha fått viktig information om hur du fungerar i känslostarka situationer.

Vi människor är vanedjur och ofta har vi utvecklat en slags repertoar av känslouttryck och tillhörande hanteringsstrategier som upprepar sig om och om igen. Någon blir kanske ofta arg och defensiv när hen känner sig påhoppad, medan en annan reagerar genom att gråta och dra sig undan.

Med lite övning ger känslospaningen dig möjlighet att se återkommande mönster hos dig själv och lägga grunden för en viktig och omvälvande förändringsresa.

Som det gamla militära talesättet lyder: ”utan spaning, ingen aning!”

I Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa arbetar vi mycket just med våra känslor och det eftersom de aldrig ljuger. Från och med våren 2026 ingår även verktyget känslospaning i distansutbildningen. Då utvecklar och förklarar vi punkt 1-6 och arbetar med dem i en gruppövning. Nästa kursstart är nu den 3 juli.

Tyst samtalsterapi

OBS! Längst ned finns en rolig liten film om nyttan av att vara tyst.

Nu gäller det att inte gå i fällan. Du sitter nämligen med en klient som brottas med en utmaning som du känner igen allt för väl: en besvärlig kollega som inte håller ord. Eftersom du varit med om precis samma sak vet du också precis hur saken kan lösas.

Nu är det dags för dig att berätta hur det går till… Men du säger inget. Istället biter du ihop och låter det bli tyst efter att din klient suckat “Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra!”.

 

Tyst samtalsterapi.
Att våga vara tyst och lyssna in den man samtalar med låter enkelt. Men prova får du se.

Efter vad som känns som en liten evighet bryter klienten själv tystnaden. “Fast det är klart, han ser det kanske inte exakt så som jag gör!”

Vad som händer nu är att klienten börjar komma till insikt. Hen har fått möjlighet att lufta problematiken för en utomstående, nämligen du, och du har puffat på processen med hjälp av två av våra viktigaste verktyg: genom att inte ge ett gott råd och genom att vara tyst.

Så här fungerar det.

Goda råd är dåliga

Även om du varit med om en liknande situation som den din klient beskriver så vet du faktiskt inte mer än just det som du får höra nu. Du känner till exempel inte till bakgrunden eller möjligheterna för den andra personen att agera annorlunda.

Det betyder att om du ger ett gott råd så baseras det på dina egna erfarenheter. Du befinner dig i så fall på DIN planhalva istället för på KLIENTENS och det är helt fel förhållningssätt för en samtalsterapeut.

Det goda rådet kan för all del kanske vara tillämpbart även för din klient. Kanske. Men när du kommer med ett råd stör du processen mot en lösning som redan är igång i din klients hjärna. En som process som baseras på alla bakgrundsfakta som krävs för att hitta rätt väg framåt.

Men allt det här visste du. Därför gav du inget gott råd. Istället lät du det bli just tyst liten en stund.

Att våga vara tyst

De flesta av oss tycker att tystnad är underbart när vi vill koppla av. Men när det blir tyst i ett samtal, då känns det oftast obekvämt. Smått pinsamt, kanske. “Varför säger hen inte något? Har jag gjort något dumt!?” tänker vi gärna.

För en samtalsterapeut är det ändå viktigt att våga vara tyst. Att inte störa klientens reflektion utan låta det ta lite tid för tankarna att samlas.

Detta visste du också. Det var därför som du inom dig tyst räknade ett, två, tre och innan du kommit till tio hände det. Då hade din klient hunnit vrida och vända på utmaningen så mycket att hen var på väg att försöka se saken ur ett annat perspektiv. Nämligen den besvärlige kollegans perspektiv.

När din klient kommit så här långt är hen på väg att själv hitta en lösning. Men det hade inte gått om inte du hade varit med… och varit tyst!

PS Metodiken fungerar utmärkt även utanför samtalsrummet. Till exempel vid kundmöten, löneförhandlingar, intervjuer, släktmiddagar…

Läsa till samtalsterapeut?

Distansutbildningen Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa är tänkt för dig som vill vill växa som människa och samtidigt hjälpa andra med deras utmaningar. Det du lär dig fungerar lika bra för dig som samtalsterapeut i den fysiska verkligheten som online. 

Du får en grundutbildning för vidare förkovran men också möjlighet att inleda ett lönsamt och givande komplement genom att arbeta med samtal. Det kan också vara så att du går utbildningen för att bli bättre på det du gör idag.

När du anmält dig placeras du i en grupp tillsammans med två, tre eller fyra andra personer som du har möten med t ex på Teams eller Zoom. Ni hörs av ett par tre gånger i månaden (eller oftare, om ni vill) och går igenom övningar samt övar samtal med varandra. Du växlar mellan att vara terapeut, klient och observatör.

Övningarna hämtar ni från e-boken som ingår och filmerna i månadsbreven. Du behöver alltså inte köpa någon ytterligare litteratur.

Passa på att njuta av den rollen som observatör. Det är mycket lärorikt att lyssna och som samtalsterapeut har du sällan eller aldrig möjlighet att höra hur andra jobbar.

Efter månad sju kommer du in på avsnittet med en egen provklient. Provklienten är en person som i stort sett mår bra men som kanske har en sak man vill diskutera med någon man inte känner sedan tidigare.

Under arbetet med provklienten använder du etablerade verktyg från kbt och transaktionsanalys i ett separat program vi kallar Vardagspsykologi. Detta brukar ge spännande insikter – både för provklienten och för dig som blivande samtalsterapeut.

Upplägget ger dig full frihet att studera när du vill och har lust. De enda tider du behöver passa är dem ni kommer överens om i gruppen.

Vi värdesätter arbetslivserfarenhet. Därför är vi noga med att du inte kommer direkt från skolan utan att du har hunnit uppleva en del innan du börjar hos oss. Det gör också att de flesta deltagare passerat de 30.

Utbildningen är också ett sätt att bygga nätverk. Både inom din egen grupp och i den sluta gruppen på Facebook för blivande och nuvarande samtalsterapeuter.

Sugen på att vara med? Läs mer om Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa    

Att våga vara tyst och lyssna noga är gamla intervjuknep för journalister som intervjuar makthavare m fl. Här är ett bra exempel.