Psykologen: Det skiljer AI från en samtalsterapeut
Ständigt närvarande och bara ett knapptryck bort – AI-tjänster som chat-GPT och Gemini är alltid redo att bekräfta, berömma och uppmuntra. De hjälper dig när du ligger sömnlös på natten och erbjuder konkreta steg-för-steg-guider till hur du på fjorton dagar kan bota din ångest. Men vad gör det egentligen med oss när vi låter en maskin vägleda i det allra mest sårbara?
Av: Mimmi Lidbeck, legitimerad psykolog
Allt fler använder ett AI-verktyg som sin personliga samtalsterapeut, faktum är att det har blivit så vanligt att en av grundarna till Open AI, bolaget som skapat chat-GPT, gick ut och varnade för att tjänsten saknar juridiskt skyddad sekretess.
Hur AI konkurrerar ut oss människor från arbetsmarknaden är numera ett av de mest frekventa samtalsämnena i lunchrummet och på släktträffar. Det som en gång lät som handlingen till en science fiction-roman utgör nu vår realitet.
I SVT sändes nyligen en dokumentärserie där psykiatrikern Anders Hansen intervjuade en kvinna som blivit förälskad i sin AI-bot och under senare tid har media rapporterat om flera fall där användare utvecklat vanföreställningar i kontakt med sina AI-botar. Ett fenomen som snabbt kom att få etiketten ”AI-psykos”.
Men är den ständiga tillgängligheten och det alltid lika validerande tonfallet verkligen gynnsamt i en terapeutisk kontext? AI-boten säger aldrig ”då var det dags att avsluta för idag” eller pekar ut tänkbara skygglappar och försvarsmekanismer hos sin samtalspartner.
Fysiska (och ofta kostsamma) besök hos en terapeut av kött och blod har sina fördelar. Först och främst innebär det att båda parter måste anstränga sig. Man väljer kanske inte att lägga en kvart på att älta den där irriterande jobbincidenten, utan kommer till sessionen väl förberedd med en agenda. Kanske har man tvingats reflektera och paketera innehållet innan, kokat ner sina tankar till ett koncentrat och fått syn på saker som man inte skulle sett annars.
En terapeut är också en person att spegla sig mot på ett känslomässigt plan. En människa med autonomi, egna gränser att värna, som reagerar på det du säger på ett mänskligt, oförutsägbart vis. Den terapeutiska relationen utgör en slags språngbräda ut i den stora världen, ett tryggt sammanhang att öva nya färdigheter i.
Riktig samtalsterapi, i motsats till AI-botarnas ivriga bekräftande och praktiska förslag, handlar i mångt och mycket om att utmana: att utmana rädslor, att våga sätta ord på saker man skäms över och se en annan människa i ögonen. Det är därigenom, i det autentiska mötet, som vi kan läka och lära om.
Så nej, AI-botarna kommer inte att ersätta oss samtalsterapeuter. Inte för dem som vill uppleva riktig samtalsterapi och som värdesätter det mänskliga mötet. Däremot kan AI-tjänsterna utgöra ett utmärkt alternativ för den som vill pröva att handskas med sina problem på egen hand. Där kan AI fungera som ett validerande bollplank, som dessutom kommer med konkreta, och faktiskt ganska ofta vettiga, förslag på lösningar.
I slutändan handlar det om sunt förnuft och balans: för användare av AI-tjänsterna att ta deras råd med en nypa salt. Och för oss som arbetar med samtalsterapi att inte glömma bort det som gör oss oersättliga, själva kärnan i vårt yrkesutövande – nämligen det mänskliga mötet.
Hur funkar AI för dig?
Om du provat att bli terapeutad av en AI vill vi gärna höra av dig. Kanske känner du igen dig i det som Mimmi berättar här ovan. Eller har du helt andra erfarenheter?
Ger du oss mer fakta än bara “AI funkar bra!” och ger oss tillåtelse att publicera det du skriver (om du vill utan ditt namn) får du 25% rabatt på distansutbildningen Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa vid kursstarten 27 februari!
Läs mer om samtalsterapi och AI