fbpx

Psykologen: Spana efter känslor

Känslor är en grundläggande del av varje människas liv. De kan få oss att sprudla av lycka och binder oss samman, men kan också orsaka grav smärta och slita sönder oss. Ibland blir vi kidnappade av starka känsloupplevelser. Man får tunnelseende och det känns som om det är känslorna snarare än en själv som styr. I andra fall kan insidan upplevas som alldeles tyst och stum och man önskar inget hellre än att känna något. Man behöver ett verktyg. 

Av: Mimmi Lidbeck, legitimerad psykolog

Att hantera känslor är en färdighet som vilken som helst, och något man genom träning kan lära sig bemästra, precis som att köra bil eller tala ett nytt språk. I den här artikeln introduceras känslospaning – en teknik som har sitt ursprung i terapiformen DBT (dialektisk beteendeterapi) och som kan hjälpa dig att bättre förstå och handskas med ditt känsloliv.

I en hektisk vardag med deadlines på jobbet och hushållsuppgifter som ska skötas är det inte alltid vi tar oss tid att stanna upp och lyssna inåt. Hur kändes det egentligen i magen när vännen eller kollegan sade sådär? Vad säger känslan om dina underliggande behov? Och hur påverkar det dig att den ligger där och skaver?

Grundprincipen vid känslospaning är att göra just det där vi sällan prioriterar – att medvetet stanna upp och känna efter. Det behöver inte handla om mer än ett par minuter åt gången och är väl värt ansträngningen. Här finns ofta mycket att lära.

Känslospaning går att praktisera på olika vis. Man kan göra övningen ”i huvudet”, mer informellt, eller använda papper och penna för att sortera bland sinnesintrycken på ett mer strukturerat sätt. Tekniken används ofta i terapier tillsammans med en behandlare, men kan också praktiseras på egen hand i situationer då känslor uppstår.

När du prövar första gången kan det vara en god idé att besvara frågorna systematiskt, steg för steg:

  1. Identifiera och namnge känslan.
  2. Trigger: Vad utlöste känslan? 
  3. Hur upplevde du känslan i kroppen? 
  4. Hur uttryckte du känslan i beteenden? 
  5. Hur påverkades känslan av din tolkning av händelsen?
  6. Vad finns det för eftereffekter av känslan?

Att stanna upp i stunden och göra sig medveten om vad som pågår inuti är ett första steg i processen att lära känna sig själv på ett emotionellt plan. Redan efter den första känslospaningen kommer du ha fått viktig information om hur du fungerar i känslostarka situationer.

Vi människor är vanedjur och ofta har vi utvecklat en slags repertoar av känslouttryck och tillhörande hanteringsstrategier som upprepar sig om och om igen. Någon blir kanske ofta arg och defensiv när hen känner sig påhoppad, medan en annan reagerar genom att gråta och dra sig undan.

Med lite övning ger känslospaningen dig möjlighet att se återkommande mönster hos dig själv och lägga grunden för en viktig och omvälvande förändringsresa.

Som det gamla militära talesättet lyder: ”utan spaning, ingen aning!”

I Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa arbetar vi mycket just med våra känslor och det eftersom de aldrig ljuger. Från och med våren 2026 ingår även verktyget känslospaning i distansutbildningen. Då utvecklar och förklarar vi punkt 1-6. Nästa kursstart är nu den 3 juli.

Psykologen: Det skiljer AI från en…

Psykologen: Det skiljer AI från en samtalsterapeut

Ständigt närvarande och bara ett knapptryck bort. AI-tjänster som chat-GPT och Gemini är alltid redo att bekräfta, berömma och uppmuntra. De hjälper dig när du ligger sömnlös på natten och erbjuder konkreta steg-för-steg-guider till hur du på fjorton dagar kan bota din ångest. Men vad gör det egentligen med oss när vi låter en maskin vägleda i det allra mest sårbara?

Av: Mimmi Lidbeck, legitimerad psykolog

Allt fler använder ett AI-verktyg som sin personliga samtalsterapeut, faktum är att det har blivit så vanligt att en av grundarna till Open AI, bolaget som skapat chat-GPT, gick ut och varnade för att tjänsten saknar juridiskt skyddad sekretess.

Hur AI konkurrerar ut oss människor från arbetsmarknaden är numera ett av de mest frekventa samtalsämnena i lunchrummet och på släktträffar. Det som en gång lät som handlingen till en science fiction-roman utgör nu vår realitet.

I SVT sändes nyligen en dokumentärserie där psykiatrikern Anders Hansen intervjuade en kvinna som blivit förälskad i sin AI-bot och under senare tid har media rapporterat om flera fall där användare utvecklat vanföreställningar i kontakt med sina AI-botar. Ett fenomen som snabbt kom att få etiketten ”AI-psykos”.

Men är den ständiga tillgängligheten och det alltid lika validerande tonfallet verkligen gynnsamt i en terapeutisk kontext? AI-boten säger aldrig ”då var det dags att avsluta för idag” eller pekar ut tänkbara skygglappar och försvarsmekanismer hos sin samtalspartner.

Fysiska (och ofta kostsamma) besök hos en terapeut av kött och blod har sina fördelar. Först och främst innebär det att båda parter måste anstränga sig. Man väljer kanske inte att lägga en kvart på att älta den där irriterande jobbincidenten, utan kommer till sessionen väl förberedd med en agenda. Kanske har man tvingats reflektera och paketera innehållet innan, kokat ner sina tankar till ett koncentrat och fått syn på saker som man inte skulle sett annars.

En terapeut är också en person att spegla sig mot på ett känslomässigt plan. En människa med autonomi, egna gränser att värna, som reagerar på det du säger på ett mänskligt, oförutsägbart vis. Den terapeutiska relationen utgör en slags språngbräda ut i den stora världen, ett tryggt sammanhang att öva nya färdigheter i.

Riktig samtalsterapi, i motsats till AI-botarnas ivriga bekräftande och praktiska förslag, handlar i mångt och mycket om att utmana: att utmana rädslor, att våga sätta ord på saker man skäms över och se en annan människa i ögonen. Det är därigenom, i det autentiska mötet, som vi kan läka och lära om.

Så nej, AI-botarna kommer inte att ersätta oss samtalsterapeuter. Inte för dem som vill uppleva riktig samtalsterapi och som värdesätter det mänskliga mötet. Däremot kan AI-tjänsterna utgöra ett utmärkt alternativ för den som vill pröva att handskas med sina problem på egen hand. Där kan AI fungera som ett validerande bollplank, som dessutom kommer med konkreta, och faktiskt ganska ofta vettiga, förslag på lösningar.

I slutändan handlar det om sunt förnuft och balans: för användare av AI-tjänsterna att ta deras råd med en nypa salt. Och för oss som arbetar med samtalsterapi att inte glömma bort det som gör oss oersättliga, själva kärnan i vårt yrkesutövande – nämligen det mänskliga mötet.

Hur funkar AI för dig?

Om du provat att bli terapeutad av en AI vill vi gärna höra av dig. Kanske känner du igen dig i det som Mimmi berättar här ovan. Eller har du helt andra erfarenheter?

Ger du oss mer fakta än bara “AI funkar bra!” och ger oss tillåtelse att publicera det du skriver (om du vill utan ditt namn) får du 20% rabatt på distansutbildningen Certifierad samtalsterapeut med e-hälsa vid kursstarten 1 maj! (Vi drar av motsvarande momsen så ditt pris blir 9 996 kr.)

Klicka och berätta!

Läs mer om samtalsterapi och AI

AI om AI som terapeut.

Samtalsterapeut trots AI?

AI om livslångt lärande.

Hävda dig mot datorerna!